Ny bok: Hederlighetens pris

Zulmay Afzali har skrivit sin andra bok på lite drygt ett år.

Den första – En flykting korsar ditt spår – handlar om hans barndom och uppväxt i Afghanistan och Pakistan och om hans arbete i president Hamid Karzais regering i Kabul, Afghanistan. Läs utdrag ur boken.

Den andra – Hederlighetens pris – handlar om varför han måste fly för sitt liv från sitt land och om hur flykten från Afghanistan till Sverige gick till. Läs utdrag ur boken.

OBS! Alla frågor om boken och all kontakt med författaren sker via mummelforlaget(at)comhem.se.

Ny bok: Inte svart eller vitt utan svart och vitt 2012 – mars 2014

Nu har fortsättningen på Inte svart eller vitt utan svart och vitt 2008–2012 kommit: Inte svart eller vitt utan svart och vitt 2012–mars 2014!

I den nya boken träder också en före detta migga fram, en av de många som genom åren skrivit och berättat inifrån Migrationsverket, den stora myndigheten med de stora svårigheterna. Han skriver förordet i boken i sitt eget namn, inte som ”en migga” bland annat:

Min kontakt med Merit Wager började när jag för ganska många år sedan arbetade på Migrationsverkets förvarsenhet i Märsta. Jag kontaktade henne för att jag kände att jag ville ge henne en mer korrekt bild av förvarsverksamheten från insidan så att säga, eftersom jag upplevde att hon hade förmedlat en delvis felaktig bild av den. I början var jag nog ganska arg, men vi kom snabbt överens och en ömsesidig respekt växte fram. Detta ledde till en fördjupad kontakt och vi har under åren avhandlat många saker inom vitt skilda områden. Men mest har det handlat om mitt arbete på Migrationsverket och den frustration jag många gånger upplevt där. Mina brev till Merit blev den ventil jag behövde för att släppa ut den vanmakt jag ofta kände.

Härmed finns nu miggornas berättelser från sammanlagt sex år och tre månader dokumenterade och samlade i två böcker. Ingen av alla oss som varit inblandad i tillblivelsen av de två böckerna hyser någon förhoppning (vilket vi kanske gjorde ännu för några år sedan) om att något ska förändras, att någon så kallad ansvarig ska lyssna på de autentiska berättelserna*, den ena mer hårresande än den andra, eller bry sig om dem ens om de lyssnar. I stället är tanken nu den, att dokumentationen – gjord av ambitiösa miggor som velat göra sitt bästa för att efterleva de lagar som de så kallade ansvariga stiftat – ska kunna användas som referensmaterial av forskare som i en framtid ser tillbaka på den här tiden och undrar vad som hände i Sverige och varför.

Miggornas berättelser har inte återgetts någon annanstans än under kategorirubriken Asyl&Migration på bloggen och i dessa två böcker där inläggen samlats. Båda böckerna kan köpas här.

För korta utdrag och citat ur boken, klicka här!

*Maria Wilhelmsson intervjuade Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson för Kristdemokraternas tidning och skrev så här  i inlägget Miggor om att Migrationsverket agerar på anonyma tips men dess generaldirektör vill inte lyssna på anställda som är anonyma:

Jag frågade om han läst boken. Nej, svarade han, och det tänkte han inte göra heller. Vad skulle han göra med anonyma vittnesmål? Han tyckte inte heller att det var på generaldirektörsnivå att göra något åt dessa vittnesmål. Han märkte inte av något missnöje, så vad skulle han göra?

© denna blogg. Vid korta citat (inte hela inlägg!), var god länka till originaltexten!